Log ind

Dokumentation: Ubåt 137 på svenskt vatten

#

Hændelserne uden for Karlskrona i Blekinge skærgård den 28. oktober til 6. november 1981 har været genstand for stor interesse. Den rapport, som den svenske Overbefålhavare har afgivet til regeringen, er i følge sagens natur hemmelig. Den svenske forsvarsstabs informationsafdeling har imidlertid udsendt en sammenfattende, uklassificeret redegørelse, som her gengives i sin originale version.

1. Håndelsesforloppet

Tisdag 27 oktober

Under tisdagskvållen rådde bra våder i Blekinge skårgård. Sikten var 6-11 km och vår radarspaning var i drift. Det fanns dock en del begrånsningar i denna spaning på grund av att en del oar ger radarskugga. Utover den aktivt såndande radarspaningen hade forsvarsmakten åven passiv radar- och radiosignalspaning igång. Några egna fartyg hade inte varit i området under tisdagskvållen och natten till onsdag forutom en ubåt och en helikopter. Dessa genomforde under kvållen vapenprov till sjoss sydvåst om Karlskrona. Programmet for dessa prov redovisades i en oppen handling som skickades ut 12 oktober. Under tiden 19-23 oktober genomfordes dessutom hemliga torpedprov inom samma område. Kustbevakningen hade inte heller några fartyg till sjoss under tisdagskvållen. Skårgården år glest befolkad och flera oar år helt obebodda vid denna årstid. Det finns inte heller några bemannade fyrar eller lotsutkikar som skulle kunnat observera ubåtens fård till området for grundstotningen. Enligt uppgift från besåttningen gick ubåten på grund kl 1957.

Onsdag 28 oktober

Klockan 0954 rapporterades till chefen for orlogsbas Syd att en ubåt stod på grund i inloppet till Gåsofjården, ca 15 km sydost om Karlskrona. Strax efter kl 1100 identifierades ubåten som sovjetisk av kommendorkapten Karl Andersson ombord på den vedettbåt som snabbt gick ut från orlogsbasen. Overbefålhavaren fick omedelbart rapport om håndelsen. Denna rapport jåmte den iakttagelse som omnåmns i avsnitt 2 år det enda som inkommit till Tullverkets kustbevakning eller militåra myndigheter innan krånkningen kom till allmånhetens kånnedom. Vid kontakt med ubåten 137, under befal av orlogskapten (kapten III rangen) Anatolij Gusjtjin, uppgavs att båten gått på grund kvållen innan. Anledningen skulle vara felnavigering och trasig navigationsutrustning. Ubåten stod så hårt på grund att man bedomde att bogserhjålp var nodvandig for att få ubåten av grundet. Resurser for bevakning och bårgning avdelades bl a från KA 2 och Orlogsbas Syd. Bemanning av vissa kustartilleriforband genomfordes. Forflyttning av bl a 13. patrullbåtsdivisionen från Stockholm påborjades. Totalt blev 1.000 man engagerade i Karlskronaområdet. Dessutom fanns en hel del andra enheter med hog beredskap, t ex attackéskadem. I vår inre bevakning deltog också polisen och kustbevakningen. Order gavs att ubåten fick bårgas forst på Overbefålhavarens order. Under dagen samlades två sovjetiska jagare, en ubåtsbårgare, en sjomåtare, tre bogserbåtar och två signalspaningsfartyg utanfor territorialgränsen.

Skærmbillede 2020-04-06 kl. 13.08.44.png

Torsdag 29 oktober

På morgonen upptåcktes vad som sannolikt var en ubåt 9 km soder om Utklippen. Hydrofonkontakt erholls ett par timmar senare soder om det forsta låget. Båda observationerna var innanfor vår territorialgråns. Ytterligare kontakt erholls senare utanfor territorialgrånsen. Det var inte mojligt att identifiera ubåten. Under dagen uppdrog Regeringen åt Overbefålhavaren att genomfora en uttredning om anledningen till och omståndighetema kring ubåtens krankning av svenskt sjoterritorium och på militart skyddområde. Dessutom beslutade Regeringen att ubåten skulle genomgå sjovårdighetsbesiktning enlig lag om såkerheten på fartyg.

Skærmbillede 2020-04-06 kl. 13.09.04.png

Overbefålhavaren gav under torsdagen order om att utfrågning av fartygsledningen skulle åga rum på svenskt orlogsfartyg och att ubåten skulle undersokas innan bårgning fick genomforas. Under dagen tilltransporterades bland annat kustjågare och fallskårmsjågare till området. På kvållen awisades en av de sovjetiska bogserbåtama som tillfålligt kom in på svenskt territorialhav. De forsta måtningarna for att klarlågga om kåmvapen fanns ombord genomfordes.

Fredag 30 oktober - sondag 1 november

Ett antal olika kontakter togs mellan fartygsledningen och svenska militåra myndigheter. Till en borjan håvdades från sovjetisk sida att det inte kunde bli tal om någon utfrågning - i varje fall inte utanfor ubåten. Svenska myndighetsrepresentanter kunde dåremot få undersoka ubåtens navigeringssystem. Från svensk sida håvdades att undersokningen skulle ske i enlighet med våra direktiv. Personal från sovjetiska ambassaden, bl a marinattachén, anlånde till skyddsområdet. Ambassadpersonalen fick efter svenskt tillstårid från fall till fall formedla instruktioner från den sovjetiska ambassaden. Kommunikationen skedde enbart på radio. Denna trafik avlyssnades. Fortsatta strålningsmåtningar genomfordes.

Måndag 2 november

Under formiddagen meddelade ubåtens fartygsledning att den var villig att stålla sig till forfogande for utfrågning. Denna skedde under eftermiddagen och kvållen ombord på svenska torpedbåten Våstervik och utanfor skyddsområdet. Ambassadpersonalen tillåts nårvara vid utfrågningen. I samband med att fartygsledningen transporterades med båt och helikopter till torpedbåten Våstervik sande ubåten upp nodraketer och avgav nodanrop på radio. Dessa nodsignaler berodde sannolikt på de alltmer forsåmrade våderforhållandena. Vindstyrkor på over 30 meter per sekund forekom. Med anledning av detta beordrade Overbefålhavaren att bårgning skulle genomforas omedelbart och att ubåten skulle ankras upp på Gåsefjården. Trots stormen klarades detta av på kort tid. Efter utfrågningen på torpedbåten, som varade ca sju timmar, genomfordes en undersokning ombord på ubåten av dess navigeringsutrustning.

Skærmbillede 2020-04-06 kl. 13.09.41.png

Tisdag 3 november - onsdag 4 november

Resultaten av utfrågningen och undersokningen ombord på ubåten analyserades. Slutsatsen var att låmnade uppgifter inte var trovårdiga och att det var av andra skål ån navigeringsfel som ubåten krånkt svenskt territorium. Ytterligare en utfrågning och en undersokning ombord på ubåten genomfordes. Under onsdagen forstårktes det sovjetiska forbandet till sjoss med ytterligare en jagare, två attackrobotkorvetter, en fregatt och ett tankfartyg. Indikationer foreligger att det fanns marininfanteri ombord på en av jagarna.

Torsdag 5 november

Under dagen genomfordes i Sjofartsverkets regi en sjovårdighetsbesiktning av ubåten. Denna ansågs sjovårdig nog att kunna tillåtas låmna svenskt territorium. Regeringens avsikt var att ubåten omedelbart skulle låmna svenskt territorium. På grund av den kraftiga vinden och sjohåvningen kunde utbogsering inte ske under dagen. Statsministern tillkånnagav att ubåten med stor sannolikhet var kårnvapenbestyckad.

Fredag 6 november

Klockan 0800 påborjades bogsering av ubåten mot fritt hav for att overlåmna fartyget till sovjetiska myndigheter. På grund av hårt våder kunde ubåten bara bogseras till dess den passerat skyddsområdesgrånsen. Dårifrån foljdes den av ett antal svenska fartyg. Ubåten passerade territorialgrånsen kl 1028. Klockan 1045 bekråftade de sovjetiska myndigheterna att man mottagit ubåten. Samtliga sovjetiska fartyg i området medfoljde ubåt 137 mot sovjetiskt territorium.

2. Observationer fore grundstotningen

Vår radar- och signalspaning har inte indikerat ubåten. For radarupptåckt kravs att en ubåt helt eller delvis går i overvattenslåge. På grund av liten och dåligt reflekterande målyta och låg fart upptåcks ubåtar senare ån flygplan och båtar. For att upptåcka ett fartyg med signalspaning kravs att farty get sander med radar eller radio. Det år många handelsfartyg och fiskebåtar som går ut och in i skårgården. Radarovervakningen måste dårfor ofta koncentreras till sådana mål som genom kurs eller fart awiker från en normal trafikbild. Det kan dårfor inte uteslutas att radarspaningen upptåckte ubåten, men att denna då uppfattades som ett handelsfartyg eller en fiskebåt. Identifiering av radarekon måste i huvudsak ske genom optisk kontakt. Klockan 1930 på tisdagskvållen ringde en journalist som bor på Aspo till kustbevakningens sambandscentral i Karlskrona och meddelade att han uppfattat buller på fjården utanfor Aspo (sydvåst om Karlskrona). Under detta telefonsamtal uppfattades från sambandscentralen helikopterljud från det håll journalisten angav. Efter kontroll med Karlskrona Radio, som inte kande till någon aktivitet i det området, meddelades journalisten att bullret troligen kom från en militår helikopterflygning. Efter utredning kan man konstatera att kustbevakningens bedomning varit riktig. Bullret orsakades av en helikopter.

Skærmbillede 2020-04-06 kl. 13.10.28.png

3. Sammanfattning av utfrågningar och undersokningar

Sammantaget skedde kontakter, utfrågningar och undersokningar vid ett 25-tal tillfållen. Fartygschefen, orlogskapten Gusjtjin, 1. sekonden Besedin och andra ur besåttningen har vid utfrågningar redogjort for ubåtens forehavanden. Enligt dessa redogorelser hade ubåten varit ute på uppdrag och sysslat med utbildning under ca två veckor. I skildringarna anges att man de senaste dygnen bedrivit ovningar i undervattenslåge oster om Bornholm. Vattendjupet varierar dår mellan 60-80 m. Ubåten hade enligt uppgifterna framforts på djup ner till 45 m. Om man genomfort ovningarna på det sått som beskrivits men navigerat fel, så hade man i verkligheten befunnit sig i områden med huvudsakligt vattendjup på 20-40 m. Bottenkånnningar hade varit ofrånkomliga. Dårigenom borde man fått en tydlig indikation på att positionen var felaktig. Fore den grundstotning som skedde hade ubåten enligt fartygschefen varit i ytlåge ca två timmar. Fartygschefen håvdade att han trott sig vara ca 130 km soder om Blekinge. Felnavigeringen berodde, enligt Gusjtjin, på att pejlutrustning och ekolod var ur funktion. Efter grundstotningen hade man dessutom observerat att gyrokompassen haft stora fel. En timma fore grundsto tningen hade en kontroll av gyrokompassen skett. Den visade då rått. Befintlig magnetkompass och radar skulle inte ha anvånts. Grova fel i anvåndandet av Decca-(navigations-)systemet skulle ha skett. Felaktiga optiska observationer skulle ha gjorts. Alla dessa faktorer samverkade till den, enligt Gusjtjin, oavsiktliga krånkningen. Fartygschefen uppgav att radiopejlen visat stora fel. Vår kontroll av ubåtens radiopejl visade på minimala fel. I grundstotningsområdet finns flera fyrar och andra ljuspunkter. Med rådande sikt (6-11 km) forefaller en felnavigering mycket osannolik. Vid en andra utfrågning på formiddagen den 5 november kontrollerades ubåtens bestickjournal (loggbok). I denna fors bl a kurser på såvål gyrosom magnetkompasser in. Av journalen framgick att vissa kurser på gyrokompassen åndrats. Man kan av handlingar ombord och besåttningens beråttelser inte finna någon rimlig forklaring till varfor ubåten hamnat 130 km fel under de ca tio timmar det tar att tillryggalågga denna stråcka. Det år enligt Overbefålhavarens uppfattning styrkt att ubåten redan lordagen den 24 oktober befann sig i anslutning till den svenska kusten. Fartygschefen, orlogskapten Gusjtjin, forklarar grundsto tningen med tekniska haverier och månskliga misstag. Den omfattning han anger strider mot alla gångse principer for ett sjomansmåssigt såkert framforande av en ubåt i såvål yt- som undervattenslåge. Grundsto tningen måste ha orsakats av manover- eller navigeringsfel inne i skyddsområdet.

4. Fanns det kårnvapen ombord?

Uppgifter har sedan lange forelegat om att sovjetiska ubåtar av Whiskeytyp (t ex ubåt 137) kan vara utrustade med kårnvapenladdade torpeder. For att få klarhet i detta genomfordes måtningar av personal från Forsvarets forskningsanstalt1). En forsta gammastrålningsmåtning genomfordes på kvållen den 29 oktober. Måtutrustningen medfordes ombord på en liten båt som framfordes utmed ubåtens babordssida. For att komplettera denna måtning genomfordes nya måtningar på morgonen den 31 oktober och påfoljande natt från den kustbevakningsbåt som låg fortojd vid ubåten. Den forsta måtningen gav en klar indikation på forhojd gammastrålning från ubåtens forliga del. Intensiteten var avsevårt hogre ån bakgrundsstrålningen som var låg vid måtplatsen. Resultatet foranledde ytterligare måtningar med mer kvalificerad utrustning. Sådana genomfordes vid ytterligare två tillfållen. Resultaten visade entydigt att uran 238 fanns i forliga delen av ubåten. En uppskattning av mångden uran 238 forutsåtter kånnedom om materialmångder, materialtyper och avstånd mellan kållan och måtinstrument. Det kunde faststållas att det var fråga om kilon uran 238. Måtningen indikerade inte med såkerhet någon ytterligare radioaktiv substans som kan beråknas ingå i kårnladdningar. Det omfattande resultatet av genomforda måtningar utmynnar i bedomningen att en viss mångd uran 238 med till visshet grånsande sannolikhet fanns ombord på ubåten i torpedrum och troligen i en eller flera torpedtuber. Om en (eller flera) kårnladdningar fanns ombord år det rimligt att anta att den (de) inneholl uran 238. Någon annan forklaring till forekomsten av uran 238 ån att ubåten var utrustad med kårnladdningar har inte stått att finna.

1) En nårmare teknisk beskrivning ges i FOA-tidningen nr 4/81.

5. Bottenundersokningar

En noggrann bottenundersokning har genomforts i Gåsefj arden och på andra platser. Några materielfynd av underråttelsevårde har inte gjorts.

6. Några slutsatser

De uppgifter som låmnats angående ubåtens framforande år dels motstridiga, dels orimliga. Vid utfrågningama har inga trovårdiga uppgifter getts om ubåtens uppdrag i området. Det år mycket sannolikt att ubåten krånkt svenskt territorium for att bedriva otillåten verksamhet. Det troligaste motivet for ubåtens agerande år underråttelsesverksamhet. Tånkbara uppgifter till ubåt 137 kan bl a ha varit

- rekognosering av eller navigeringsovning i låmpliga leder och bottenlågesplatser

- utspaning av militåra installationer i området

- foljning av svenska materielprov

- landsåttning eller håmtning av personal/materiel.

Flera av dessa uppgifter kan kombineras. Sammantaget bedomer Overbefålhavaren att ubåten genomfort en planerad intrångning mot Gåsefj arden och dårvid grundstott under en for sen, snabb och kraftig girmanover.

Skærmbillede 2020-04-06 kl. 13.12.37.png