Computers in Education - The Nordic Way

 
Efterfølgende artikel er forfattet af hr. B.D. Kroon, Produtionsledare vid Försvarets förvaltingshögskola.
 
 
Den första nordiska världskonferensen om datorer i utbildning - "Computers in Education - the Nordic way" har genomförts 4-8 november 1991 i Helsingborg. I konferensen deltog 203 delegater representerande i huvudsak samtliga länder i Europa, ett antal utomeuropeiska länder bl.a. Kina och USA samt nägra av de mer betydande internationella organisationerna som arbetar med datorer i utbildning. De svenska delegaterna kom huvudsakligen från utbildningsdepartement, skolråd, universitet och högskolor. Arrangör för konferensen var den enhet inom Nordiska Ministerrådet i Köpenhamn som benämns Dataprogramgruppen och konferensen gemomfördes i nära samarbete med utbildningsdepartementet i Sverige.
 
Målsättningen med konferensen var
- att demonstrera konkreta resultat av det Nordiska samarbete som pågått sedan 1985 inom detta område,
- att diskutera generella utvecklingsMgor utifrån en internationell syn,
- att diskutera strategiska utvecklingsfrågor och försöka finna ett uttalat samarbete främst med de Europeiska länderna men även länder utanför Eiu-opa.
 
Konferensen genomfördes i form av
- föreläsningar,
- workshops,
- demonstration av hård- och mjukvaror, 
- studiebesök.
 
Föreläsningarna genomfördes av de främsta i Europa inom sina kompetensområden och behandlade
- utveckling av kurser,
- utbildning av lärare,
- internationellt samarbete.
 
De workshops som presenterades redovisade nordiska erfarenheter av
- programdesign,
- lärarutbildning med datorstöd,
- dubberiktad TV och bildtelefon,
- interaktiv video,
- CD-rom och databaser,
- artificiell intelligens,
- simulering.
 
Datorns använding/möjligheter inom nedanstående specialområden presenterades också.
- yrkesutbildning,
- matematik,
- konst och humanism,
- samhällsvetenskap,
- språk,
- naturvetenskap,
- handikapputbildning.
 
Studiebesöken genomfördes vid skolor och utbildningsorganisationer i Sverige och Danmark för att visa praktiska exempel på det nordiska sättet att använda informationsteknolgi i undervisning. Sveriges skoleminister Beatrice Ask som inledde konferensen betonade vikten av ett utökat internationellt samarbete och hppades att konferensen i Helsingborg skulle bli en plattform för detta utökade samarbete. Det nordiska samarbete har som nämnts ovan pågått i sex år.
 
Verksamheten har präglats av målsättningen om att utveckla ett samarbete som kunnat höja både det tekniska och pedagogiska kunnandet kring datateknik och utbildning och föra upp Norden på en rimlig nivå sett i ett internationellt perspektiv. Mycket tyder på att detta har lyckats. Det nordiska samarbetet följs idag med interesse i länder, som tidigare ansågs ligga långt före Norden på det datatekniska området och internationella organisationer ser möjligheter att använda den nordiska modellen i ett samarbete mellan regioner med liknande kulturell och språklig bakgrund. Första fasen i Dataprogramgruppens arbete kan därmed anses vara avslutad: de nordiska länderna har tillsammans uppnått en starkare nationell beredskap som gör det lättare att nå vidare och stärka den nordiska know-how som nu finns.
 
Detta innebär samtidigt att en del av det grundläggande arbetet inte längre behöver tas upp på gemensamt nordiskt plan utan kan fortsätta nationellt. Det gäller bland annat de generella designkurserna, där så många nationella instruktörer och programmerare utbildats på nordiskt plan, att kurser nu försiggår i alla länder med nationella krafter. Det gäller också de generella grunderna för programutveckling, där en speciell nordisk ’’programproduktionskultur” utvecklats, som gör utväxlingen av programvara mellan länderna betydligt lättare. Prototyperna för basala nordiska verktygsprogram ligger även klara och bör, efter mindre finslipningar, kunna användas i programutvecklingsmiljöer i hela Norden. I och med genomförandet av en rad nordiska workshops och utvecklingssemi- narier har en fast grund till en nordisk know-how lagts inom de olika sektorerna på området och utgående från denna kan nu målorienterade pedagogiska och tekniska strategier vidareutvecldas på nordiskt och nationelllt plan.
 
Det systematiska utbytet av dokumentation och erfarenheter, som etablerats mellan länderna, har medfört att utvecklingen på dataområdet i många avseende går e samma riktning i länderna, nägot som både underlättar det nordiska samarbetet och utökar möjligheterna för Norden att intensifiera insatserna på europeiskt plan. Dataprogramgruppens sekretariat har som koordiantionsinstans utvecklats till ett starkt resurscenter, som inte enbart utnyttjas av myndigheter, institutioner och personer i Norden utan i allt högre grad även av organisationer och institutioner i Europa med interessen på dataområdet.
 
Dataprogramgruppens framtida arbetsinriktning kommer att inriktas mot
- övergripande strategier både beträffande den tekniska utvecklingen och de pedagogiska tillämpningsmöjligheterna,
- nordisk standardisering på softwaresidan, programdesignutbildning,
- ämnesutveckling inom skolans område,
- lärarutbildning,
- samarbete främst med länder inom EG, EFTA, Östeuropa och USA.
 
Det nordiska samarbetet har förutom att stärka den gemensamma kulturella och pedagogiska utvecklingen på området lett till en mängs rationaliseringsvinster och resursbesparingar som är nödvändiga för länder med begränsade resurser inom ett så omfattande fält som det datatekniska. Vinsterna kan mätas såväl i ekonomiska tal som i ökas nationell beredskap på ett område i snabb utveckling. Inom ADB-området sker sedan några år tillbaka ett nordiskt militärt samarbete. 1991 tog Försvarets förvaltningshögskola i Östersund och Försvarsmedia ett initiativ till en konferens om erfarenhetsutbyte om distansutbildning. Ett 50-tal officerare och civila befattningshavare från Sverige, Norge, Danmark och Finland deltog i denna konferens. Erfarenheterna av konferensen blev så positiva att Norge avser att genomföra en uppföljande konferens våren 1992.
 
I den slutskrivelse som sändes ut från konferensen i marts 1991 föreslog förvaltningshögskolan att ett nordiskt samarbete inom strategiska områden borde initieras av ÖB i syfte att i likhet med det nordiska samarbete inom det civila skolområdet finna gemensamma utvecklingsprojekt och delade finansieringsformer och där civila erfarenheter skulle kunna tillvaratas. Den svenska försvarsmaktens ekonomiska läge medför att stora förändringar i struktur och verksamhet måste göras inom en 10-årsperiod bland annat inom utbildningsområdet. ÖB krav är att vid längre kompetensgivande kurser som ej räknas till de obligatariska skall förutsättas hemstudie-perioder om 20 procent av kurstiden samt en förkortning om 20 procent av kursens längd. Kortare kurser skall till 50 procent förutsättes ske som distansutbildning. Detta innebär t ex att av förvaltningshögsskolans 80 kortkurser kan i fremtiden komma att genomföras i decentraliserad form på hemmamyndighet eller möjligen sammanhållet regionsvis om detta bedöms ge högre kostnadseffektivitet. Denna utveckling kan leda till att kravet på att bygga upp lokala studiecentra - något som många civila myndigheter för närvarande diskuterar - accentureras. Försvarets förvaltningshögskola har bedömt att det är viktigt att civila erfarenheter av teknik och pedagogik i distansutbildning inplementeras i våra militära organisationer.
 
I januar 1992 genomförs därför vid Försvarets förvaltningshögskola en konferens inom detta område. Målsättningen med konferensen är att visa exempel på de tekniska stöd i distansutbildning där en kraftfull utveckling för närvarande sker i Norden samt belysa pedagogiska föroch nackdelar vid utnyttjande av olika tekniklösninger och samtidigt ge de deltagare som påverkar beslutsfattning och de som kan förutses bli nyttjare vidgade vetskaper. Genom ett nära samarbete och ett gott stöd av Dataprogramgruppen i Nordiska ministerrådet har Försvarets förvaltningshögskola till konferensen lyckats knyta de bästa som Norden har inom de områden som kommer att behandlas. Samliga aktörer i januarikonferensen har medverkat i den Nordiska världskonferensen som redovisats ovan. Glädjande nog har staber och skolor anmält stort deltagande. Såväl Norge som Danmark deltar med repesentanter från Överkommandot respektive Försvars- kommandoen. 
 
 
 
PDF med originaludgaven af Militært Tidsskrift hvor denne artikel er fra:
PDF iconmilitaert_tidskrift_122_aargang_jan.pdf

Litteraturliste

Del: